Zabina med Z

Känner inte alls för att skriva... men gör de ändå för att få något att tänka på...

Efter middag, badning av barn, läggning av barn osv. så blev allt bara så trist plötsligt.
Avskyr såna dagar!

Efter barnen lagt sig och man inte har något att göra så får man ju tid till att tänka istället.
Just den här kvällen har jag tänkt på pappa, oerhört mycket, jobbigt som tusan... :(
Tänker på honom innan han blev sjuk, när han var sjuk och när han gick bort.
Jag var hos min pappa när han dog, jag såg honom lämna oss... Det är något jag inte ens önskar min värsta fiende, att behöva se sin förälder dö...
Jag är glad att jag va hos honom, men de gör så ont! Saknade är enorm och den kommer aldrig gå över!!
Man har sitt eget liv och man gör så mycket hela tiden, så man tänker inte på de jämt, men sen kommer de ett tillfälle då något händer eller någon säger något så att man bara inte kan låta bli att tänka...

Just idag va de så att vi va ute och gick när Elvis plötsligt säger :
- "En av dom där stjärnorna mamma, de är morfar Carsten. Han ska skydda oss."

De gör ont också att mina barn aldrig får lära känna sin morfar, inte mer än genom de jag berättar.
Jag har visat bilder på honom och berättat en del, men de är ju inte samma sak...

Försöker göra annat och sysselsätta mig själv me allt möjligt men nej... :(
Bara gråter.

Nej, jag orkar fan inte skriva mer. // BiNA

JAG VILL HA TILLBAKS MIN PAPPA !!

Sov gott lilla pappa...♥